IPF GL-poäng: Ett rättvist mått på styrka(?)

IPF GL-poängen är det officiella system som Internationella styrkelyftförbundet (IPF) och dess medlemsförbund, däribland Svenska styrkelyftförbundet, använder för att jämföra och rangordna lyftare med olika kroppsvikt och kön. Systemet gör det möjligt att utse den totalt sett bästa lyftaren, oavsett viktklass.

Syftet med IPF GL-poängen är att skapa en gemensam standard för att värdera en lyftares prestation i förhållande till kroppsvikten. I stället för att endast se till den totala vikten i knäböj, bänkpress och marklyft tar poängen hänsyn till att en lättare lyftare har andra fysiska förutsättningar än en tyngre.

Poängen motsvarar prestationen som en procentsats av vad en elitlyftare med samma kroppsvikt förväntas kunna lyfta.

Användningsområden

Systemet har flera praktiska tillämpningar inom styrkelyft:

• Utseende av bästa lyftare: Vid tävlingar, från lokala mästerskap till VM, används GL-poängen för att utse den totalt sett bästa dam- och herrlyftaren. Den lyftare som har högst poäng vinner utmärkelsen.
• Rankinglistor: Både nationellt och internationellt rankas lyftare baserat på deras GL-poäng. Det gör det möjligt att följa och jämföra prestationer över tid och mellan tävlingar.
• Lag-SM och serietävlingar: I lagtävlingar, till exempel lag-SM, summeras de individuella lyftarnas GL-poäng för att få fram ett lagresultat. Det säkerställer att lag med lyftare från olika viktklasser kan tävla mot varandra på lika villkor.

Sammanslagning av viktklasser: Vid tävlingar med få anmälda i enskilda viktklasser kan klasser slås ihop. Lyftarna tävlar då mot varandra i en så kallad koefficientklass, där placeringen avgörs av GL-poängen.

Beräkning av poängen

Beräkningen av IPF GL-poäng baseras på en statistisk modell som har utvecklats genom analys av tusentals tävlingsresultat från elitlyftare. Formeln är komplex och tar hänsyn till:

• Lyftarens totala lyft: Summan av godkända lyft i knäböj, bänkpress och marklyft.
• Lyftarens kroppsvikt: Vägning sker inför tävlingen.
• Kön: Separata formler används för herrar och damer
• Tävlingsform: Olika formler används för klassisk (utan utrustning) och utrustad styrkelyft.

För varje kombination av dessa faktorer finns en specifik koefficient som lyftarens totalvikt multipliceras med för att få fram GL-poängen. I praktiken behöver lyftare och arrangörer sällan göra beräkningen manuellt, eftersom officiella kalkylatorer och tävlingsprogram sköter den automatiskt.

IPF GL-poängsystemet ersatte det tidigare Wilks-systemet 2019. Anledningen till bytet var att GL-formeln ansågs vara mer statistiskt rättvis och bättre anpassad till sportens moderna utveckling, med ett större och mer aktuellt dataunderlag

Så här räknar du ut poängen

IPFs har en officiell Excel-fil som kan användas för beräkningar – du kan ladda ner den här.

En populär, men inofficiell, webbtjänst är ipfpointscalculator.com som skapats av entusiaster på OpenPowerlifting.

Vad är en bra GL-poäng?

Poängen är utformad så att 100 poäng motsvarar en prestation på internationell elitnivå. Det ger en måttstock för att värdera ett resultat.

• Cirka 85 poäng: En stark prestation på nationell nivå.
• Cirka 95 poäng: En mycket stark prestation på internationell nivå, ofta i toppen på EM.
• Över 100 poäng: Världsklass. Detta är den absoluta eliten som tävlar om VM-medaljer.

Över 110 poäng: En exceptionell prestation, ofta på världsrekordnivå.

I skrivande stund är de personer med högst GL i världen Esther Oyema (144.30) och Colton Engelbrecht (139.27). Se topplistan hos OP.

Starkaste svenskar är Eddie Berglund (125.39) och Alba Boström (123.88).

Konkreta exempel

Här är några exempel som visar hur IPF GL-poängen fungerar för klassisk styrkelyft.

Exempel 1: Jämförelse mellan två manliga lyftare

Här syns hur systemet värderar styrka i förhållande till kroppsvikt. Även om den tyngre lyftaren lyfter mer totalvikt, har den lättare lyftaren en starkare relativ prestation.

Lyftare A (lättare)

• Kroppsvikt: 83 kg
• Totalvikt: 650 kg
• IPF GL-poäng: 89.98

Lyftare B (tyngre)

• Kroppsvikt: 105 kg
• Totalvikt: 715 kg
• IPF GL-poäng: 88.28

Slutsats: Trots att lyftare B lyfte 65 kilo mer totalt, vinner lyftare A jämförelsen på poäng.

Exempel 2: Jämförelse mellan två kvinnliga lyftare

Samma princip gäller för damer, men med en annan beräkningsformel.

Lyftare C (lättare)

• Kroppsvikt: 63 kg
• Totalvikt: 410 kg
• IPF GL-poäng: 89.70

Lyftare D (tyngre)

• Kroppsvikt: 76 kg
• Totalvikt: 440 kg
• IPF GL-poäng: 86.75

Slutsats: Även här visar poängen att den lättare lyftaren, lyftare C, har presterat på en högre relativ nivå.