Blog

  • Ont i axeln vid bänkpress eller press över huvudet: vanliga feltolkningar och hur du tränar vidare

    Ont i axeln vid bänkpress eller press över huvudet: vanliga feltolkningar och hur du tränar vidare

    Träningsinformation
    Innehållet är allmän information och ersätter inte bedömning av läkare eller fysioterapeut. Har du ihållande eller kraftig axelsmärta: kontakta en fysioterapeut eller ring 1177 för rådgivning.

    Axeln är kroppens mest rörliga led. Den kan rotera nästan ett helt varv, vilket gör att vi kan kasta, klättra och pressa vikter över huvudet. Priset för den rörligheten är att leden är en av kroppens mest lättretade, skriver Svenska Dagbladet i artikeln ”Många drar fel slutsats när axel börjar göra ont” (SvD, 19 juli 2026). En av personerna som beskrivs i artikeln, Maria Längfors, berättar att smärtan framför allt kommer när hon håller skivstången ovanför huvudet. Det nyper till på framsidan av axeln, och i perioder har hon knappt kunnat sova på sidan.

    Många styrkelyftare känner igen situationen. Bänkpressen eller pressen över huvudet börjar göra ont, och den första reaktionen blir antingen att sluta träna axeln helt eller att bita ihop och köra på precis som vanligt. Båda slutsatserna kan visa sig fel. Det som oftast fungerar bäst är att justera belastning och teknik, inte att välja mellan allt eller inget.

    Foto: Shoham Avisrur via Unsplash

    Feltolkning ett: att sluta träna helt

    Total vila känns som det säkra valet, men för de flesta axelbesvär är det fel väg. Enligt 1177 är fysisk aktivitet en av de viktigaste faktorerna för att förebygga och bli av med smärta i nacke och axlar, och för mycket vila försvagar i stället muskulaturen som ska hålla leden stabil (1177, ”Ont i nacke och axlar”). Att helt lägga av med all axelbelastning löser sällan grundproblemet. Det gör bara att du är svagare i axeln nästa gång du ska belasta den, samtidigt som smärtan riskerar att komma tillbaka så fort du börjar igen.

    Ett bättre förhållningssätt är att fortsätta träna axeln, men på ett sätt den tål just nu: lättare vikt, färre repetitioner nära misslyckande, eller övningar som belastar axeln i en vinkel som inte gör ont.

    Feltolkning två: att köra rakt igenom smärtan

    Den motsatta fällan är minst lika vanlig i styrkelyftskretsar: att smärta i axeln bara är något man biter ihop och tränar bort. En viss muskeltrötthet eller stelhet är normalt, men skarp, stickande smärta som ändrar hur du rör dig, eller som gör att du kompenserar med annan teknik, är en signal att lyssna på snarare än att köra förbi. Fortsätter du att belasta en led som redan är irriterad med samma vikt och samma teknik som gav ont, är risken stor att besvären förvärras i stället för att läka.

    Ett enkelt sätt att skilja de två är att fråga sig om smärtan minskar eller är oförändrad under och efter passet, eller om den tydligt eskalerar. Ökar smärtan under set, eller är den kvar och värre dagen efter, är det ett tecken på att belastningen eller tekniken behöver ändras, inte bara viljestyrkan.

    Rörlighet och stabilitet, inte antingen eller

    En annan vanlig feltolkning är att axelsmärta bara handlar om stelhet, och att lösningen är mer stretching. Axelleden hålls på plats av en relativt liten grupp muskler, rotatorkuffen och de muskler som stabiliserar skulderbladet, snarare än av ledens egen benstruktur. Det är just den kombinationen, stor rörlighet men litet strukturellt stöd, som gör axeln känslig. Att bara töja mer utan att samtidigt bygga kontroll och styrka i de stabiliserande musklerna löser därför sällan problemet på egen hand. Rörlighet och stabilitet behöver tränas tillsammans, inte som ett antingen eller.

    Så anpassar du bänkpressen

    Gör ont i axeln vid bänkpress, testa i tur och ordning:

    • Minska greppbredden något. Ett mycket brett grepp ökar utåtrotationen i axeln vid botten av rörelsen, vilket är den position där många känner mest av.
    • Dra ihop och håll skulderbladen aktivt mot bänken genom hela rörelsen i stället för att låta dem glida fritt. Det ger axeln ett stabilare underlag att pressa ifrån.
    • Sänk stången till en punkt lite längre ner på bröstet i stället för mot halsen, och undvik att armbågarna flyger rakt ut i sidled i botten.
    • Sänk vikten eller byt tillfälligt till hantlar, som tillåter en rörelsebana som känns bättre för din axel, medan du bygger tillbaka belastningen.

    Så anpassar du press över huvudet

    Press över huvudet, som i fallet med Maria Längfors i SvD:s artikel, är ofta den övning där axelbesvär märks tydligast eftersom leden då belastas i sitt yttersta rörelseomfång. Några justeringar att pröva:

    • Värm upp axeln specifikt innan tunga set, med rörlighetsövningar för skulderblad och rotatorkuff, inte bara några lätta repetitioner med stången.
    • Testa att pressa med en något smalare greppbredd eller med hantlar i stället för skivstång, så att varje arm kan hitta sin egen naturliga bana.
    • Se till att bålen är stabil och att du inte pressar med kraftig ryggsvank. En instabil bål tvingar ofta axeln att kompensera.
    • Minska belastningen och antalet repetitioner nära misslyckande under en period, snarare än att hoppa över övningen helt.

    När det är dags att söka hjälp

    Egenvård och teknikjusteringar räcker inte alltid. 1177 rekommenderar att kontakta vården om smärtan är kraftig eller kommer plötsligt, om axeln känns instabil eller ur led, om du inte kan lyfta armen alls, eller om besvären inte förbättras trots några veckors egenvård (1177, ”Ont i nacke och axlar”). En fysioterapeut kan bedöma om det handlar om vanlig överbelastning som svarar på anpassad träning, eller något som kräver ett individuellt rehabprogram. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig.

    Slutsats

    Axelsmärta i styrketräningen är sällan en fråga om allt eller inget. Att sluta träna helt försvagar leden ytterligare, och att köra rakt igenom smärtan riskerar att förvärra den. Justera i stället grepp, rörelsebana och belastning i bänkpress och press över huvudet, bygg både rörlighet och stabilitet, och sök en fysioterapeut eller 1177 om smärtan är kraftig eller inte går över.

  • Fyra nya världsrekord på veteran-VM för Katarina Beremark

    Katarina Beremark har satt fyra nya världsrekord i styrkelyft under veteran-VM i Sydafrika och vann därmed guld i sin tävlingsklass.

    Beremark tävlar i veteranklassen Masters 3 (60 till 69 år) i klassen +84 kg.

    Hennes nya världsrekord är:

    • Knäböj: 152,5 kg
    • Bänkpress: 93 kg
    • Marklyft: 183 kg
    • Totalt: 431,5 kg

    Beremark vann även SM, EM och VM under 2024. Hon försvarar därmed sin VM-titel och noteras för rekord i samtliga grenar.

    Beremark har ingen bakgrund som elitidrottare, utan började med styrkelyft som motionär efter 50 års ålder.

    Hon tränar hos Lunds Tyngdlyftningsklubb.

    Vi gratulerar Katarina Beremark till prestationen och de nya världsrekorden.

  • IPF GL-poäng: Ett rättvist mått på styrka(?)

    IPF GL-poängen är det officiella system som Internationella styrkelyftförbundet (IPF) och dess medlemsförbund, däribland Svenska styrkelyftförbundet, använder för att jämföra och rangordna lyftare med olika kroppsvikt och kön. Systemet gör det möjligt att utse den totalt sett bästa lyftaren, oavsett viktklass.

    Syftet med IPF GL-poängen är att skapa en gemensam standard för att värdera en lyftares prestation i förhållande till kroppsvikten. I stället för att endast se till den totala vikten i knäböj, bänkpress och marklyft tar poängen hänsyn till att en lättare lyftare har andra fysiska förutsättningar än en tyngre.

    Poängen motsvarar prestationen som en procentsats av vad en elitlyftare med samma kroppsvikt förväntas kunna lyfta.

    Användningsområden

    Systemet har flera praktiska tillämpningar inom styrkelyft:

    • Utseende av bästa lyftare: Vid tävlingar, från lokala mästerskap till VM, används GL-poängen för att utse den totalt sett bästa dam- och herrlyftaren. Den lyftare som har högst poäng vinner utmärkelsen.
    • Rankinglistor: Både nationellt och internationellt rankas lyftare baserat på deras GL-poäng. Det gör det möjligt att följa och jämföra prestationer över tid och mellan tävlingar.
    • Lag-SM och serietävlingar: I lagtävlingar, till exempel lag-SM, summeras de individuella lyftarnas GL-poäng för att få fram ett lagresultat. Det säkerställer att lag med lyftare från olika viktklasser kan tävla mot varandra på lika villkor.

    Sammanslagning av viktklasser: Vid tävlingar med få anmälda i enskilda viktklasser kan klasser slås ihop. Lyftarna tävlar då mot varandra i en så kallad koefficientklass, där placeringen avgörs av GL-poängen.

    Beräkning av poängen


    Beräkningen av IPF GL-poäng baseras på en statistisk modell som har utvecklats genom analys av tusentals tävlingsresultat från elitlyftare. Formeln är komplex och tar hänsyn till:

    • Lyftarens totala lyft: Summan av godkända lyft i knäböj, bänkpress och marklyft.
    • Lyftarens kroppsvikt: Vägning sker inför tävlingen.
    • Kön: Separata formler används för herrar och damer
    • Tävlingsform: Olika formler används för klassisk (utan utrustning) och utrustad styrkelyft.

    För varje kombination av dessa faktorer finns en specifik koefficient som lyftarens totalvikt multipliceras med för att få fram GL-poängen. I praktiken behöver lyftare och arrangörer sällan göra beräkningen manuellt, eftersom officiella kalkylatorer och tävlingsprogram sköter den automatiskt.

    IPF GL-poängsystemet ersatte det tidigare Wilks-systemet 2019. Anledningen till bytet var att GL-formeln ansågs vara mer statistiskt rättvis och bättre anpassad till sportens moderna utveckling, med ett större och mer aktuellt dataunderlag

    Så här räknar du ut poängen

    IPFs har en officiell Excel-fil som kan användas för beräkningar, du kan ladda ner den här.

    En populär, men inofficiell, webbtjänst är ipfpointscalculator.com som skapats av entusiaster på OpenPowerlifting.

    Vad är en bra GL-poäng?

    Poängen är utformad så att 100 poäng motsvarar en prestation på internationell elitnivå. Det ger en måttstock för att värdera ett resultat.

    • Cirka 85 poäng: En stark prestation på nationell nivå.
    • Cirka 95 poäng: En mycket stark prestation på internationell nivå, ofta i toppen på EM.
    • Över 100 poäng: Världsklass. Detta är den absoluta eliten som tävlar om VM-medaljer.

    Över 110 poäng: En exceptionell prestation, ofta på världsrekordnivå.

    I skrivande stund är de personer med högst GL i världen Esther Oyema (144.30) och Colton Engelbrecht (139.27). Se topplistan hos OP.

    Starkaste svenskar är Eddie Berglund (125.39) och Alba Boström (123.88).

    Konkreta exempel

    Här är några exempel som visar hur IPF GL-poängen fungerar för klassisk styrkelyft.

    Exempel 1: Jämförelse mellan två manliga lyftare

    Här syns hur systemet värderar styrka i förhållande till kroppsvikt. Även om den tyngre lyftaren lyfter mer totalvikt, har den lättare lyftaren en starkare relativ prestation.

    Lyftare A (lättare)

    • Kroppsvikt: 83 kg
    • Totalvikt: 650 kg
    • IPF GL-poäng: 89.98

    Lyftare B (tyngre)

    • Kroppsvikt: 105 kg
    • Totalvikt: 715 kg
    • IPF GL-poäng: 88.28

    Slutsats: Trots att lyftare B lyfte 65 kilo mer totalt, vinner lyftare A jämförelsen på poäng.

    Exempel 2: Jämförelse mellan två kvinnliga lyftare

    Samma princip gäller för damer, men med en annan beräkningsformel.

    Lyftare C (lättare)

    • Kroppsvikt: 63 kg
    • Totalvikt: 410 kg
    • IPF GL-poäng: 89.70

    Lyftare D (tyngre)

    • Kroppsvikt: 76 kg
    • Totalvikt: 440 kg
    • IPF GL-poäng: 86.75

    Slutsats: Även här visar poängen att den lättare lyftaren, lyftare C, har presterat på en högre relativ nivå.

  • Stark i det fria: lilla guiden till parkträning

    Träningskort, gymköer och instängda lokaler i all ära, ibland är det enklare (och skönare) att bara gå ut. Parkträning utnyttjar det som redan finns i din omgivning: bänkar, lekplatser och din egen kroppsvikt. Bonus? Färsk luft och frihet.

    Utomhusträning inte bara förbättrar fysisk hälsa utan även humör och motivation, särskilt hos tidigare inaktiva personer. Vidare kan gröna miljöer minska upplevd ansträngning, vilket gör att du orkar mer utan att det känns värre.

    Styrketräning med kroppsvik ÄR effektivt. Övningar som armhävningar och kroppsvikts-knäböj ger mätbara förbättringar i styrka och muskelmassa. Både för nybörjare och motionärer.

    Praktiska rekommendationer

    Utrustning i din närmiljö

    • Parkbänkar: Perfekta för step-ups, dips, armhävningar med fötter i högläge och enbensknäböj.
    • Lekplatser: Använd klätterställningar för chins, hängande benlyft och rodd.
    • Gräsmattor: Bra för burpees, core-övningar och tabataintervaller.
    • Trappor och kullar: Utnyttja dem för sprintintervaller och explosiv styrka.

    Exempel på utomhustabata (4 min per block)

    20 sek arbete / 10 sek vila, 8 rundor:

    • Block 1: Burpees + upphopp
    • Block 2: Dips på bänk + knäböj
    • Block 3: Armhävningar + mountain climbers
    • Block 4: Hängande benlyft + utfallshopp

    Anpassning efter nivå

    • Nybörjare: Börja med ett till två block, fokusera på teknik och kontroll.
    • Erfarna: Kör tre till fyra block, lägg in sprinter i trappor eller extra vikt (ex. ryggsäck).
    • Avancerade: Kombinera styrka och kondition i cirklar, jobba nära failure, lek med tempo och isometriska pauser.

    Vanliga frågor (FAQ)

    Behöver jag värma upp?
    Ja! Jogga lätt, gör dynamiska rörlighetsövningar och aktivera muskler du tänker använda.

    Kan man bygga muskler med bara kroppsvikt?
    Ja, särskilt om du använder progressiv belastning, tempoväxlingar och övningar med hög aktivering.

    Vad gör jag om det regnar?
    Träna ändå, eller se det som en vilodag. Men många parker har tak eller träd att söka skydd under.

    Parkträning är ett enkelt, billigt och effektivt sätt att bygga styrka och kondition utomhus. Genom att använda bänkar, lekplatser och kroppen som verktyg kan du variera träningen nästan hur mycket som helst. Tabataintervaller ger intensitet, naturen skänker energi, och du slipper gymkön.

  • Nytt väldsrekord för Alba Boström

    Vilken otrolig prestation! För två dagar sedan, den 11 juni, klev Sveriges Alba Boström upp på den största scenen och visade världen vad hon går för. Under VM i klassisk styrkelyft i Chemnitz, Tyskland, säkrade hon inte bara guldet i 63-kilosklassen, hon slog också ett nytt världsrekord.

    Med nio av nio godkända lyft presterade Boström en närmast felfri tävling. Serien som skrev in henne i historieböckerna var imponerande:

    • Knäböj: 197,5 kg (Nytt nordiskt rekord) 
    • Bänkpress: 140 kg (Nytt nordiskt rekord) 
    • Marklyft: 227,5 kg 

    Detta resulterade i en totalvikt på fantastiska 565 kg, vilket är ett nytt världsrekord i hennes viktklass och fem kilo mer än det tidigare rekordet.

    Resan till toppen har inte varit spikrak. Boström, som tidigare vunnit junior-VM 2024, har öppet delat med sig av sin bakgrund med psykisk ohälsa och ätstörningar. Hon beskriver själv hur styrkelyftningen blev en vändpunkt som hjälpte henne att bygga upp både fysisk och mental styrka. Vid sidan av sin egen elitsatsning driver hon en coachingverksamhet online där hon hjälper andra lyftare.

    Från juniorvärldsmästare till seniorvärldsmästare och nu världsrekordhållare: Alba Boströms karriär fortsätter att nå nya höjder. Vi på redaktionen kan bara lyfta på hatten och gratulera till en fenomenal insats. Det ska bli oerhört spännande att följa hennes fortsatta resa.

Integritetspolicy